Johan Gustaf Sandberg, född 1782, död 1854, var målare; han var professor i teckning vid Konstakademien från 1828, och direktör där 1845?C1853. Sandberg ägnade sig främst åt historiemåleri, med motiv ur nordisk mytologi och svensk historia. Hans främsta verk inom detta område är kalkmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Han målade också en mängd porträtt. Sandberg blev 1794 elev i konstakademins principskola och 1801 i antikskolan, lärde samtidigt musik och klaverspelning och tjänade pengar genom lektioner och genom arbete på kungliga teaterns dekorationsmålarverkstad. Under den följande tiden slöt han sig till den opposition mot akademin, som hade sin medelpunkt i "Sällskapet för konststudium". Tvisten med akademin lade sig snart, Sandberg valdes till ledamot 1821 och blev ordinarie professor 1828. Däremot hade han aldrig tillfälle att göra den för äldre tiders konstnärer obligatoriska studieresan till södern. Han utförde teckningarna till praktverket "Ett år i Sverige" (1827 -35) med bilderna graverade under Christian Didrik Forssells ledning och texten skriven av Anders Abraham Grafström. Under upprepade sommarvistelser på Säfstaholms slott målade Sandberg folktyper och folkdräkter. Åtskilliga porträtt utförde Sandberg för det praktfulla "Galleri af utmärkta svenska lärde, vetenskapsidkare och konstnärer", som han utgav 1835?C42 (100 porträtt, litograferade av J. Cardon).   Related Paintings of johan gustaf sandberg :. | Self Portrait | Baltzar Bogislaus von Platen | King Gustav Vasa of Sweden Addressing Men from Dalarna in Mora | Bengt Erland Fogelberg | portrait of Olof Johan Sodermark |
Related Artists:
Pietro vannucci called IL perugino
Citta della Pieve ca 1448 -Fontignano 1523
Perez, Antonio Gisbert
Spanish Painter, 1835-1902
Arturo Ferrari
(Milan, 1861 - 1932) was an Italian painter. Initiated into artistic studies by his father Cesare, an associate of Luigi Scrosati, and the painter Mose Bianchi from Lodi, Arturo Ferrari completed his training at the Brera Academy under the guidance of Giuseppe Bertini from 1877 to 1884 while working in the studio of Gerolamo Induno at the same time. He made his debut at the Esposizione di Belle Arti di Brera in 1879 with a view of the interior of Milan Cathedral, thus inaugurating the repertoire of Milanese perspective views that was to be a constant feature of his vast production of oil paintings and watercolours. He soon became the guiding spirit of a poetic and sentimental evocation of "Old Milan" during the phase of transition to the 20th century, when the face of the city changed radically through wholesale rebuilding. A regular participant in all the major exhibitions until 1932, the year of his death, he was the recipient of numerous marks of official recognition and enjoyed considerable success with the public as well as the esteem of conservative critics.